Stenungsunds kommunvapen

Issäkerhet

Testa isen innan du ger dig ut och ha alltid med en kompis och annan utrustning.

Isen förändras

Den första is som lägger sig är ofta blank kärnis. Kärnisen är klar som glas, men ser ofta mörk ut på en sjö. Svaga områden kan vara svåra att upptäcka i mörk is, och när isen är nylagd kan svagheterna vara många. Fortsätter kylan i en vecka eller mer blir isen tjock och stabil. Men lokala svagheter kan fortfarande förekomma framförallt där det är strömt, till exempel nära bäckmynningar och i sund. Äldre is blir ofta snötäckt. Det är därför lätt att tro att all is under snö är tjock. Men snön döljer svagheter som kan vara svåra att se. Snön isolerar och dämpar istillväxten. Under tjockare snödrivor kan isen därför vara uttunnad.

Snön kan tynga ned isen så att vatten sipprar upp och blöter ned snön - snön blir till slask. Om snöslasket sedan fryser bildas stöpis, som har grå färg. Mörka fläckar i stöpis brukar betyda svagare is och den bör bara beträdas om snöslasket frusit ihop med isen under.

Vid plusgrader försvagas isen och isytan blir ofta blöt och blank. Svagheterna blir svårare att se. Isen försvagas nära strömställen, t.ex. vid sund och bäckar, men också under broar, i vass och längs stränderna.

På våren kan isen snabbt försämras av värme och solstrålningen. Den kan snabbt bli farlig på dagen även om den upplevs som tjock och stark på morgonen efter en kall natt.

Saltis

I skärgårdar och hav är isen mer riskabel än på insjöar framförallt p.g.a. att saltet i vattnet gör isen mindre stark. Saltis kan variera mycket i styrka, men är alltid svagare än insjöis. Den ger inte ifrån sig tydliga ljud när den tunnar ut och den är svårare att bedöma med ispiken. Strömmar kan snabbt försvaga isen i sund och över grund och båttrafik, vågor och vind kan lätt bryta upp isen så att den driver iväg. Riskerna är därför betydligt större på saltis än på sjöis.

Förberedelser

Viktig utrustning vid vistelse på naturis:

  • En kompis är den bästa utrustningen
  • Bär alltid isdubbar högt runt halsen
  • Alla ska bära flythjälp: flytväst, flytoverall eller ryggsäck med ombyte i tät påse
  • Räddningslina
  • Ispik
  • Mobiltelefon i vattentätt fodral

Tänk på:

  • Ha alltid sällskap på isen. Barn ska alltid ha sällskap av en vuxen.
  • Håll avstånd till den som färdas först. Det minskar risken för att alla samtidigt går igenom isen.
  • Hög fart ökar risken att komma långt ut på svag is. Ta det lugnt.

Barn på is

När vi ger oss ut på isar tar vi också på oss ett ansvar - vår närvaro kan ju locka ut andra - såväl vuxna som barn. Att barn inte skall vistas ensamma ute på isarna borde vara en självklarhet för alla. Men ändå ser vi vid ett flertal tillfällen varje år hur barnen leker, kastar stenar och ännu värre hoppar mellan isflaken. Dessa livsfarliga lekar slutar ofta i katastrof.

Barn på isen skall ha sällskap av minst en vuxen person!

Icke simkunniga barn bör ha en räddningsväst på sig, den har krage och kraftiga flytkroppar på framsidan. Västen vänder en medvetslös person till ryggläge, så att ansiktet kommer ovanför vattenytan. När barnen fått ordentlig vattenvana och är simkunniga bör de också få ryggsäck. Den packas med lätta, porösa plagg i plastpåsar.
Man bör även låta barnen få öva med isdubbar och räddningslina innan man ger sig ut på isarna. Då behärskar de greppen bättre om det blir allvar.

Om du hamnar i vattnet:

  • Vänd dig om mot det håll varifrån du kom.
  • Är iskanten tunn så försök att hacka dig fram till is som kan bära dig. Först då kan du ta fram dina isdubbar.
  • Jobba med en isdubb i taget och ta hjälp av ett kraftigt simtag med benen för att häva dig upp.
  • När du väl är uppe - res inte på dig utan fortsätt åla dig fram på isen.

Källa och för mer information: 

Dinssäkerhet.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Issäkerhet.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Stenungsunds Räddningstjänst

Gesällgatan 6
444 32 Stenungsund
Tel: 0303 - 73 81 05
Fax: 0303 - 81 497
raddning@sbrf.se

Senast uppdaterad av Johanna Nyberg, 2016-01-13