Komplementbyggnad
En komplementbyggnad är en byggnad som hör till ett en- eller tvåbostadshus. Den får bara byggas på en tomt där det redan finns ett en- eller tvåbostadshus. Om du behöver bygglov beror på var du bor.
Vad är en komplementbyggnad?
En komplementbyggnad avser en byggnad som hör till ett en- eller tvåbostadshus. Den får bara uppföras på en tomt där det redan finns ett en- eller tvåbostadshus. Finns det inget bostadshus får du inte bygga en komplementbyggnad där. Exempel på komplementbyggnader är garage, förråd, växthus och gästhus.
Tillstånd
I närheten av en allmän väg krävs tillstånd från länsstyrelsen för att uppföra eller bygga till en komplementbyggnad som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Detta gäller inom ett avstånd på tolv meter från vägen. Länsstyrelsen kan utöka det avståndet till 50 meter om det krävs för trafiksäkerheten.
Krav
Åtgärderna ska utformas så de uppfyller de tekniska egenskapskraven. De ska också uppfylla utformningskraven när det gäller god form-, färg- och materialverkan.
Strandskydd
Omfattas området av strandskydd kan en strandskyddsdispens behövas. Kontakta vår strandskyddshandläggare på Bygghenheten, via Kontaktcenter.
Inom detaljplan och sammanhållen bebyggelse
Du behöver bygglov för en komplementbyggnad till ditt bostadshus, om du inte kan räkna den som en friggebod eller ett Attefallshus.
Här kan du se om din fastighet har en detaljplan:
Utanför detaljplan
Du kan bygga en fristående komplementbyggnad i omedelbar närhet till befintligt en- eller tvåbostadshus utan bygglov om byggnaden:
- underordnar sig huvudbyggnaden,
- inte placeras närmare än 4,5 meter från tomtgränsen,
- (får du skriftligt godkännande från alla berörda grannar kan du ha byggnaden närmare gränsen. Om du ska bygga närmare allmän platsmark, gata, väg än 4,5 meter från tomtgränsen behöver du alltid bygglov).
Om komplementbyggnad utanför detaljplan hos Boverket
Länk till annan webbplats.
Om du inte uppfyller kraven ovan behöver du söka bygglov.
Vilka handlingar behöver jag skicka in?
1. Ansökan med kontaktuppgifter och information om vad du ska göra
2. Ritningar
- Planritningar - skala 1:100
Ange de utvändiga huvudmåtten. Redovisa vad varje rum ska användas till, tillgängligheten för funktionshindrade och om det finns fast inredning. - Fasadritningar - skala 1:100
Redovisa befintliga och blivande markkonturer utefter byggnadens olika fasader ända ut till tomtgräns. Ange väderstreck på varje fasad. - Sektionsritningar - skala 1:100
Ange nivåskillnader, rumshöjd, takvinkel och byggnadshöjd. Vid nybyggnad ska du också ange plushöjd på färdigt golv. - Markplaneringsritning
3. Kartmaterial
Rita in det som ansökan avser. Måttsätt med huvudmått och med minst två olika mått från tilltänkt hus till fastighetsgränsen. Måtten till fastighetsgränsen ska vara vinkelräta mot fastighetsgränsen. Redovisa infarter, utfarter och parkeringsytor. Du ska även ange plushöjd på färdigt golv och redovisa VA-ledningar från förbindelsepunkt till tänkt husliv eller från VA-anläggning till husliv.
Inom detaljplanerat område
- Nybyggnadskarta - skala 1:500
Inom detaljplan ska du använda en nybyggnadskarta. På nybyggnadskartan finns uppgifter om fastighetens exakta läge och mått. Det finns också uppgifter om befintliga byggnader, gränser för byggrätt, anslutningspunkt för vatten och avlopp, angränsande vägar och gator samt höjdangivelser. På nybyggnadskartan ska du rita in den tänkta byggnationen.
Du behöver en nybyggnadskarta om du ska bygga något på marken. Ibland kan du behöva det även i andra fall, men då kommer din handläggare att be om det i efterhand.
Nybyggnadskarta och situationsplan
Beskrivning av måttsättning på nybyggnadskartan
Pdf, 13 kB.
Du beställer din nybyggnadskarta genom kommunens e-tjänst
Utanför detaljplan och inom sammanhållen bebyggelse
- Situationsplan - skala 1:500
Situationsplanen ska visa din fastighet och de fastigheter som ligger runt omkring. Alla befintliga byggnader måste finnas med och visas i rätt läge och utformning.
Nybyggnadskarta och situationsplan
Du beställer din situationsplan genom kommunens e-tjänst
4. Kontrollplan vid enklare byggnationer
Vid enkla byggnationer där du inte behöver en kontrollansvarig ska du skicka med kontrollplanen när du ansöker. Annars redovisar du förslaget till kontrollplan senare vid det tekniska samrådet. Kontrollplanen ska redogöra för vilka egenkontroller som ska göras under byggtiden och ska anpassas till varje enskilt projekt.
5. Anmäla kontrollansvarig
För nybyggnationer och stora tillbyggnader (cirka 50 kvadratmeter) måste du ha en kontrollansvarig som är certifierad enligt plan- och bygglagens regler.
I vår e-tjänst kan du anmäla kontrollansvarig samtidigt som du söker lov eller anmäla i efterhand.
6. Dagvatten
Redovisa på en situationsplan (karta över din fastighet) hur du tänker ta om hand fastighetens dräneringsvatten och det regnvatten (dagvatten) som hamnar på dina hårdgjorda ytor, till exempel tak och parkering. Redovisa hur du leder vattnet på fastigheten och dimensioner för exempelvis infiltrationsmagasin och ledningar. Vissa fastigheter har möjlighet att leda sitt dag- och dräneringsvatten till kommunens dagvattensystem.
Sidan uppdaterad: 2024-06-19
Skriv ut
Hjälpte informationen på sidan?